När vårlökarna börjar titta upp är det dags att jordförbättra. Jordförbättring innebär att man ungefär en gång per år tillför struktur och näring i jorden för att den ska må bra och växterna ska trivas. Du behöver alltså inte byta ut jorden, istället tillför du exempelvis gödsel, torv och mull.
Olika jordförbättring till lerjord och sandjord
De vanligaste jordtyperna är lerjord och sandjord, så ta först och främst reda på vilken jord du har. Lerjord består av finkornigt material och är väldigt näringsrik och förbättras bäst genom kogödsel, torv eller täckbark. Vissa menar att tung jord (som t.ex. lerjord) behöver grävas runt, medan andra tycker att det fungerar bäst att låta jorden vara orörd och endast tillföra struktur ovanpå. Det finns inget rätt eller fel, men att gräva runt kan förstöra jordens naturliga struktur. Sandjord består av grövre material, är torrt och innehåller relativt lite näring och jordförbättras bäst genom att tillföra organiskt material som gräsklipp, löv eller kompost.
Jordförbättra med trädgårdskompost
Det finns olika sätt att jordförbättra på. Ett bra medel för sandjord som ger både näring och struktur är trädgårdskompost. För att få komposten så näringsrik som möjligt är vegetabiliska matrester och gräsklipp bra. Pallkragar är ett enkelt sätt att bygga en egen kompost på. Placera komposten så att den blir lättåtkomlig. När du klipper ner fjolårets vissna perenner kan du låta avfallet ligga kvar och förmultna i rabatten. Fyll på med gräsklipp eller kompostjord så får rabatten extra näring.
Kogödsel som jordförbättring
Kogödsel är ett bra jordförbättringsmedel för lerjord som ger både näring och struktur. Det finns både färdigbrunnen kogödsel att köpa på påse, men har du möjlighet så är gödsel från en närliggande gård det allra bästa så länge den har komposterats tillräckligt länge.
Kombinera torvmull och barkmull
En kombination av torvmull och barkmull är ett bra jordförbättringsmedel för både sand- och lerjord. Torvmullen ger snabb effekt eftersom den inte kommit så långt i nedbrytningsprocessen och därför snabbt processas av jorden. Barkmull innehåller ofta tillsatt näring och har en långvarig effekt på jorden. En kombination av dessa är därför ett bra sätt att jordförbättra på.
Så jordförbättrar du
När du jordförbättrar ska du lägga ut ungefär två centimeter av jordförbättringen på den befintliga jorden. Därefter använder du baksidan av en kratta som du försiktigt myllar ner jordförbättringen med. Gräver du för mycket kan det naturliga mikrolivet förstöras. Vattna efteråt. Om du regelbundet jordförbättrar kommer jorden lättare bevara fukt och du behöver därför inte bevattna den lika ofta.
Jordförbättra grönsakslandet
Grönsaker, sommarblommor och växter i krukor kan behöva extra mycket näring. Att jordförbättra med gräsklipp skapar en mer trivsam miljö för plantorna. När gräsklippet bryts ner stjäls kväve från växterna och därför behöver du fylla på med flytande näring ungefär en gång i månaden.
Källa: https://www.bygghemma.se/reportage-och-guider/jordforbattring/
Du behöver inte byta ut din jord
När du gräver gropar för att plantera nytt ska du inte byta ut den befintliga jorden mot planteringsjord även om det kan låta så på namnet. Den befintliga jorden innehåller mycket som är bra för växten och oftast behövs bara en liten jordförbättring. Använder du bara jord på påse finns det risk att växterna du planterar drabbas av syrebrist, eftersom det kan bli för mycket gödslat organiskt material som hamnar under och omkring rötterna. Dessutom är det så att mullämnena i påsjorden bryts ner efterhand och då kommer jorden att sjunka ihop och större växter att hamna på fel nivå efter något år. Jordförbättra istället det översta lagret av den befintliga jorden eller lägg jordförbättringsmaterialet ovanpå.
Tips: Tänk på att alltid kräva att få jord fri från rotogräs när du köper jord i större kvantiteter från jordfirmor. Rotogräs är ogräs som kan föröka sig genom en liten bit av en rotdel. De är alltid mycket svåra att bli av med.
Planteringsjord i säck – duger det för jordförbättring?
Många billiga sorter av planteringsjord som säljs i säck innehåller mest torv. Men jämfört med den rena torvmullen som också säljs säckvis är torven i planteringsjord mer nedbruten och ser därför ut som jord. Näring är alltid tillsatt, till exempel hönsgödsel, kalk och näringssalter som går under namnet NPK (kväve, fosfor och kalium).
Prisskillnaden mellan billig och dyr planteringsjord beror främst på att de dyrare innehåller mer näring. Det kan vara en fördel att använda den mer näringsrika jorden om du planterar i kruka eftersom det då dröjer längre innan du måste tillföra ny näring. De dyrare jordarna innehåller också torv av en högre kvalitet, bark och annat grövre material som förbättrar strukturen. Det grövre materialet gör att jorden inte blir för kompakt och rötterna kan sprida sig i jorden där det finns bra med hålrum för luft och vatten. En jord med bra struktur ska kännas grynig och inte innehålla alltför hög grad av finfördelat material. Du kan själv blanda i till exempel kompost eller barkmull och brunnen kogödsel i en billigare jord för att förbättra strukturen.
I handeln finns nu även ekologisk och KRAV-märkt jord, samt planteringsjord som innehåller biokol som är mycket bra för strukturen.
Kontinuerlig jordförbättring med organiskt material
En vanlig matjord är näringsfattig och rabattjord blir näringsfattig efter ett tag. Genom att jordförbättra med organiskt material, till exempel kompost eller olika mullprodukter, hjälper du mikrolivet som i sin tur hjälper växterna. Eftersom mikrolivet finns i det översta jordlagret är det bäst att lägga jordförbättringen ovanpå och låta maskarna krypa upp och hämta det de vill ha. Alternativt kan man mylla ner materialet försiktigt i ytan. Eftersom organiskt material förbrukas är det viktigt att fylla på med nytt varje år.
Jordförbättra tung lerjord
Att försöka förbättra en lerjords kompakta struktur med exempelvis grus eller sand kan kanske verka som en bra idé. Tyvärr kan resultatet bli det motsatta. Gruset riskerar nämligen att sätta igen de befintliga porerna i lerjorden och göra leran ännu mer kompakt. Det som ska tillföras är istället organiskt material, precis som nämnts ovan. Strukturen i alla jordar förbättras bäst genom att du tillför organiskt material.
Skolorna går isär om lerjordar måste grävas om minst en gång per år, helst på hösten, eller att man aldrig bör gräva runt i sin jord. De som tycker att man ska gräva menar att det luckrar upp och att man samtidigt kan tillföra mullämnen som ger struktur. De som inte gräver menar att varje gång man gräver förstör man jordens naturliga struktur med dess hålrum för vatten och näring. De visar på att den uppgrävda jorden börjar falla ihop efter mycket regn och att jorden förblir mer packad än där den fått vara ifred. Dessutom menar de att grävningen stör mikrolivet som då gör ett sämre jobb och att du hellre ska förbättra strukturen genom att tillföra organiskt material ovanifrån. På senare år är det icke-grävarna som fått störst gehör men grävarna är många och de lyckas också med sin odling.
Olika material för jordförbättring:
Trädgårdskompost – ett jättebra jordförbättringsmedel som ger både struktur och näring! Kompost kan vara näringsrik eller näringsfattig beroende på vad man lagt i den. Komposterar du mest löv och nerklippta växtdelar får du en näringsfattig kompost. Lägger du vegetabiliska matrester och gräsklipp blir komposten extremt näringsrik.
Torvmull – innehåller vad som brukar kallas låghumifierad torv, det betyder att torven inte har kommit så långt i nedbrytningsprocessen. Torvmullen ger bra struktur, men äts snabbt upp av jorden, den är näringsfattig och har lågt pH-värde (sur). Använd okalkad torv till rododendron och andra surjordsväxter, till andra växter använder du kalkad eller gödslad torv.
Barkmull – är komposterad bark som säljs säckvis. Ett mycket bra jordförbättringsmedel som ger god struktur och som håller längre i jorden än torv. Den innehåller alltid lite tillsatt näring för att kompensera för den sista nedbrytningen som stjäl näring och syre. En blandning av barkmull, som ger lite mer långvarig effekt, och gödslad torvmull, som ger en snabb effekt, är ett superbra jordförbättringsmedel.
Kogödsel på påse – innehåller oftast färdigbrunnen kogödsel som blandats med torv. Det ger både struktur och näring. Om du har möjlighet kan du istället hämta hästgödsel eller kogödsel vid närmaste stall. Den ska ha komposterats i minst två år och ser då ut som jord och är luktfri. Är gödslet inte ordentligt komposterat kommer det att stjäla syre och näring från växterna när det bryts ner.
Ta vara på gräsklipp och organiskt avfall – klipp ner förra årets perenner i små delar på våren och låt dem ligga kvar i rabatten. Maskarna drar snart ner klippet i jorden. Täck med kompost eller barkmull om du tycker att det ser skräpigt ut, annars kan du bara vänta tills växterna kommer upp och täcker. Lägg på ett lager gräsklipp på den nakna jorden.
Bra jord för köksland och krukor
Grönsaker och sommarblommor är mer näringskrävande än perenner och buskar. Därför är de extra beroende av bra jord med mycket organiskt material och en bra struktur så att rötterna lätt kan växa och ta upp näring. Både köksland och krukor behöver extra tillskott av näring för att resultatet ska bli bra. Man kan t ex täckodla med gräsklipp, men det behövs ändå näringsvattnas då gräsklippet stjäl kväve medan det bryts ner.
Även om man använder U-jord till krukor, som innehåller långtidsverkande gödsel som släpper ifrån sig näring allteftersom, så kommer denna näringen att ta slut efter ca 5-6 veckor. Då gödslar man med flytande näring när man vattnar.
Källa: https://alltomtradgard.expressen.se/tradgard/kompost-jord-och-naring/sa-forbattrar-du-din-jord/
